Men även denna erfarenhet skulle, genom Guds försyn, bli till välsignelse för honom. Han hade på några timmar erfarit det, som han eljest kanske skulle ha behövt flera år, för att lära sig. Hans far, som hade älskat honom så mycket, hade gjort honom skada genom sin partiskhet och efterlåtenhet. Detta ovisa företräde hade förargat hans bröder och retat dem till, att begå den grymma handling, som hade skilt honom från hans hem. Följderna härav visade sig även i hans egen karaktär. Fel hade blivit uppmuntrade, och nu måste dessa bli rättade. Han började att bli inbilsk och krävande. Van vid sin fars ömma omsorg, kände han nu, att han ej var beredd på att utstå de svårigheter, som väntade honom i en främlings och slavs hårda, försummade liv.