De sade, att i deras fjärran hemland – vilket de låtsades ligga bortom Palestinas gränser – hade deras landsmän hört talas om de under, som Gud hade utfört för Sitt folk, samt hade sänt ut dem i syfte, att sluta förbund med Israel. Hebréerna hade uttryckligen varnats för, att ingå förbund med avgudadyrkarna i Kanaan, och ledarna tvivlade på sanningshalten hos främlingarnas ord. "'Ni kanske bor här i närheten", sade de. På detta svarade sändebuden endast följande: "'Vi är dina tjänare.'" Men när Josua strax frågade dem: "'Vilka är ni, och var kommer ni ifrån?'", upprepade de sitt förra påstående, och för att göra detta troligt, tillade de: "Här är vårt bröd. Det var nybakt när vi tog med det som reskost hemifrån, den dag vi började vår resa hit, och se nu så torrt och smuligt det har blivit! Och här är läglarna som var nya när vi fyllde dem. Se så spruckna de är! Se på våra kläder och sandaler, de är utslitna, så långt har vi färdats!'" |