Joppe var beläget nära Lydda, och vid det tillfället låg Tabita – översatt kallades hon för Dorkas – död. Hon hade varit en värdig Jesu Kristi lärjunge, och hennes liv hade kännetecknats av välgörenhetsgärningar och vänlighet mot fattiga och sörjande, samt för sin iver för sanningens sak. Hennes död innebar en stor förlust, den nya menigheten kunde inte alls undvara hennes ädla ansträngningar. Då de troende hörde talas om de fantastiska helbrägdagörelser Petrus hade utfört i Lydda, önskade de helhjärtat, att han skulle komma till Joppe. Det sändes ut budbärare med en vädjan om, att han skulle infinna sig där.