En dag, då Luther undersökte böckerna i universitets bibliotek, upptäckte han en latinsk Bibel. Han hade hört delar av evangelierna och breven, som lästes högt för folk vid den offentliga gudstjänsten, och han trodde, att detta var hela Bibeln. Nu såg han för första gången Guds Ord i dess helhet. Med en känsla av vördnad och förundran vände han de heliga bladen, och med bultande hjärta läste han livets ord för sig själv, varvid han nu och då stoppade upp, för att utbrista: ”O, om Gud ville ge mig en sådan bok!” Himmelens änglar fanns vid hans sida, och lysande strålar från Guds tron uppenbarade sanningens skatter för hans förståelse. Han hade alltid varit rädd för, att förnärma Gud, men nu grep den djupa överbevisningen om hans syndiga tillstånd honom som aldrig förr. Till sist fick en innerlig önskan om, att befrias från synden och få frid med Gud honom att gå i kloster och viga sig åt munklivet. |