Jag såg Fadern resa sig från tronen och i en vagn av eld fara in i det allra heligaste innanför förlåten där han satte sig ned. (Se Tillägg, s 34 ” Synen en bild av en andlig verklighet, inte verkligheten själv”) Därefter reste sig Jesus upp från tronen, och de flesta av dem som låg nedböjda reste sig upp med honom. Efter att Jesus hade rest sig såg jag inte en enda ljusstråle gå ut ifrån honom till den stora likgiltiga skaran. De lämnades kvar i ett fullständigt mörker. De som reste sig upp samtidigt med Jesus höll sina ögon stadigt fästade på honom medan han lämnade tronen och förde dem undan ett litet stycke. Sedan lyfte han upp sin högra arm, och vi hörde hans älskade röst säga: ”Vänta här. Jag går till min Fader för att ta emot riket. Håll era kläder rena utan fläckar. Jag skall snart komma tillbaka från bröllopet och ta er till mig”. Sedan kom en vagn av moln till den plats där Jesus stod. Den var omgiven av änglar och hade hjul som liknade flammande eld. Jesus steg upp i vagnen och fördes in i det allra heligaste där Fadern satt. Där såg jag Jesus som en stor Överstepräst stå framför Fadern. Nere vid bården av hans klädnad fanns bjällror och granatäpplen, en bjällra följdes omväxlande av ett granatäpple. De som hade rest sig upp samtidigt med Jesus, lät nu sin tro sträcka sig in till honom i det allra heligaste, och de bad: ”Fader, ge oss din Ande!” Jesus andades då sin Helige Ande på dem. I denna utgjutelse fanns ljus, kraft, mycket kärlek, glädje och frid.