Sorg fyllde himmelen, då det visade sig, all människan var förlorad och att världen som Gud hade skapat, skulle bliva uppfylld med dödliga väsen, dömda till elände, sjukdom och död, samt att missdådaren ej hade någon utsikt till räddning. Hela Adams familj måste dö. Jag såg då den älskvärde Jesus och lade märke till ett uttryck av medlidande och sorg i hans anlete. Snart såg jag honom närma sig det övermåttan klara ljuset, som omgav Fadern. Min ledsagande ängel sade: "Han är inbegripen i förtroligt samtal med sin Fader." Änglarna tycktes vara i den största spänning, under det Jesus samtalade med sin Fader. Tre gånger omstrålades han av det härliga ljuset, som omgav Fadern, och den tredje gången han kom från Fadern, kunde vi se hans person. Hans anletsdrag vara lugna, ej minsta bekymmer eller oro tycktes vila över honom, och han strålade aven härlighet, som ej kan beskrivas. Han meddelade änglaskaran, att en utväg till räddning för den förlorade människan hade blivit funnen och att han talat med sin Fader och fått tillåtelse av honom att giva sitt eget liv till återlösning för människosläktet, att bära dess synder, påtaga sig dödsdomen och sålunda öppna en väg, på vilken människan genom hans blod kunde få förlåtelse för begångna överträdelser och genom lydnad föras tillbaka till Eden, varifrån hon utdrivits. Då skulle hon åter få tillträde till den härliga frukten av livets träd, till vilket hon nu förspillt sin rättighet.