Jorden liknade en öde öken. Genom jordbävningen hade städer och byar lagts i ruiner. Bergen hade flyttats från sina platser, efterlämnande stora fördjupningar. Söndersplittrade klippblock, uppkastade av havet eller upprivna ur själva jorden, lågo spridda över hela jordytan. Stora träd hade ryckts upp och lågo strödda över landet. Här skola satan och hans änglar hava sitt hemvist i ett tusen år. Här skall satan bliva innesluten för att vandra fram och tillbaka över jordens sönderrivna yta och betrakta följderna av sitt uppror mot Guds lag. I ett tusen år skall han njuta frukten av den förbannelse, som han förorsakat. Inskränkt uteslutande till denna jorden, skall han ej få tillfälle att besöka andra planeter för att fresta och plåga dem, som ej fallit i synd. Under denna tid lider satan oerhört. Sedan hans fall har hans onda egenskaper ständigt varit i verksamhet. Men då berövas han sin makt och får tillfälle att övertänka den roll han spelat, sedan han föll, samt att med bävan och rädsla se framåt till den tid, då han skall lida för allt det onda, han har gjort, och straffas för alla de synder, som han varit orsaken till.