Eleverna borde lära sig att de inte är fritt svävande atomer, som inte är beroende av någonting, men att var och en av dem är som en tråd i ett tygstycke, som skall förenas med andra trådar och bilda ett mönster. Ingenstans kan denna undervisning praktiseras mer effektivt än på skolhemmet, på internatet. Här är eleverna dagligen omgivna av tillfällen att utveckla den sociala delen av sin karaktär. Om de tar vara på dessa tillfällen kommer de att få mycket god hjälp att utveckla sin förmåga att umgås med andra. Det står i deras egen makt att använda sin tid och sina tillfällen på ett sådant sätt att de kan utveckla en karaktär som kommer att göra dem lyckliga och användbara. De som stänger in sig och isolerar sig, och som inte är villiga att vara till hands för att bli till välsignelse genom att visa vänskap, går själva miste om många välsignelser. Det är nämligen genom den ömsesidiga kontakten med andra som sinnet slipas och förfinas. Genom socialt umgänge gör man bekantskaper och knyter vänskapsband. Följden blir den, att hjärtan förenas och att det skapas en kärlekens atmosfär, som himmelen finner behag i.