De ord i Bibeln som framför alla andra hade varit både grunden och den bärande pelaren i tron på ankomsten var: ”Tvåtusentrehundra kvällar och morgnar, sedan skall helgedomen renas och återställas.” (Dan 8:14). För alla dem som trodde att Herrens ankomst var nära förestående, var dessa ord välbekanta. Tusentals människor hade låtit denna profetia upprepas som ett trons fältrop. Alla förstod att deras djupaste förväntningar och härligaste förhoppningar vilade på de händelser som där förutsades. Det hade fastslagits att dessa profetiska dagar skulle nå sitt slut hösten 1844. På samma sätt som den övriga kristenheten ansåg de som väntade Kristi ankomst vid denna tidpunkt att jorden, eller en del av den, måste vara helgedomen. De menade att orden att helgedomen skulle renas var detsamma som att jorden skulle renas genom eld på den yttersta dagen. De trodde att denna rening skulle inträffa när Kristus kom. Detta ledde fram till slutsatsen att Frälsaren skulle komma på hösten 1844.