Protestanterna betraktar numera katolicismen med betydligt större välvilja än tidigare. I de länder där den romerska kyrkan inte har makten, och där katolikerna intar en mer försonlig inställning för att vinna inflytande, växer likgiltigheten för de läror som skiljer de protestantiska kyrkosamfunden från den romerska hierarkin. Det blir allt vanligare att man anser, att det på väsentliga punkter inte råder några större meningsskiljaktigheter som man tidigare menade. Om vi därför gjorde några mindre eftergifter, skulle det leda till bättre relationer med den katolska kyrkan. Det fanns en tid då protestanternahögt uppskattade den samvetsfrihetsom hade kostat dem så mycket. De lärde sina barn att avsky påvemakten. De menade att det skulle vara otrohet mot Gud att söka samförstånd med Rom. Hur mycket annorlunda är inte inställningen nu!