Jag tycktes vara omgiven av ljus och lyftas allt högre från jorden. Jag vände mig om, för att titta efter adventfolket i världen, men jag kunde inte finna dem, då en röst sade till mig: ”Titta igen och se litet högre upp.” Då vände jag blicken uppåt och såg en rak och smal stig, tydligt ovanför världen. På den stigen färdades adventfolket mot staden, som låg i andra änden av stigen. Bakom dem lyste ett klart sken, i början på stigen. Det, förklarade, ängeln, var ”midnattsropet”. Detta ljus lyste upp hela stigen, för att de inte skulle snubbla. |