Det, som enligt Skriften har lagts åt sidan som Herrens egendom, utgör evangeliets inkomst och är inte längre vårt. Det är inget mindre än helgerån av en människa att ta från Guds förrådshus för att tjäna sig själv eller för att tjäna andra i deras timliga angelägenheter. Somliga har gjort sig skyldiga till från Guds altare ta det som uttryckligen hade helgats åt Honom. Alla bör se denna sak i dess rätta ljus. Låt ingen som lider brist, ta pengar som har helgats till religiösa ändamål och använda dem till sina egna behov medan de lugnar sina samveten med att säga, att han skall betala tillbaka det någon gång i framtiden. Det är mycket bättre att skära ner utgifterna så att de motsvarar ens inkomster och begränsa sina önskningar och leva efter sina tillgångar än att använda Herrens pengar till timliga ändamål.