Att göra rätt bruk av sig själv, är den värdefullaste lärdomen. Vi skall inte bara utföra hjärnarbete, eller inskränka oss till fysiskt arbete; vi skall göra bästa möjliga bruk av den mänskliga organismen: Hjärna, ben, muskler, huvud och hjärta. Den rätta användningen av ens eget jag innefattar hela kretsen av förpliktelser mot en själv, mot världen och mot Gud. Bruka alltså de kroppsliga krafterna i proportion eller rätt förhållande till de själsliga. Typen av handlande bestäms av bevekelsegrunden, och i fall motiven inte är höga, rena och osjälviska, uppstår det aldrig jämvikt mellan tanke och sinnelag.