Jesus kommer, men inte som vid Sin första ankomst som ett litet barn i Betlehem, och inte, som då Han red in i Jerusalem, då lärjungarna prisade Gud med hög röst och ropade Hosianna; utan i Sin Faders härlighet och med hela Sitt följe av heliga änglar, som skall ledsaga Honom på Hans väg till jorden. De väntande heliga kommer att speja efter Honom och stirra upp mot himlen liksom "män{nen} från Galileen" {Apostlagärningarna 1:11}, då Han steg upp från Oljeberget. Så kommer de, men endast de, som är heliga, de, som har efterföljt den saktmodige Förebilden, med jublande glädje att utbrista, när de ser Honom: "Se, här är vår Gud! Honom väntade vi på, han skall frälsa oss." {Jesaja 25:9.} Och de kommer alla att bli förvandlade, "i ett nu, på ett ögonblick, vid den sista basunens ljud" {Första Korintierbrevet 15:52}, som väcker upp de sovande heliga och kallar dem fram från deras gravar, iförda härlig odödlighet, samtidigt som de ropar: Seger! Seger! över döden och över graven. De förvandlade heliga rycks bort tillsammans med dem, för att möta Herren i luften och för att aldrig mera skiljas från dem, som de älskar mest.