Om Guds folk hade synder som de inte bekänt som framställdes för dem, under det att de torterades av fruktan och ångest, skulle de bli förkrossade. Förtvivlan skulle omintetgöra deras tro och de skulle inte längre ha tillförsikt att bedja till Gud om befrielse. Men även om de känner sin ovärdighet, finns det inga dolda synder för dem att bekänna. Synderna har sänts före dem till doms och är fullständigt utplånade. De kan inte längre erinra sig dem. . . .