Medan de [judiska rådsherrarna] stirrar på hans härlighet, går det som en blixt genom deras sinne, och de kommer ihåg Människosonen i hans mänskliga gestalt. De minns hur de behandlade honom, hur de avvisade honom och hur de slagit sig samman med de avfälliga på deras sida. Händelserna i Kristi liv träder tydligt och klart fram för dem. Allt som han gjorde, allt som han sade, och den förödmjukelse som han förnedrade sig till för att frälsa dem från syndens smitta, tränger sig fram och fördömer dem. |