Som i extas har de ogudaktiga betraktat kröningen av Guds Son. De ser Guds lagtavlor i hans händer, de bud som de har föraktat och överträtt. De har bevittnat de återlöstas tillbedjan, beundran och lovsång. Och under det att lovsången ljuder inför skaran som står utanför staden, stämmer alla in som med en röst: ”Stora och underbara är dina gärningar, Herre Gud, du Allsmäktige. Rättfärdiga och sanna är dina vägar, du folkens konung.” (Upp 15:3) Så faller de ned på sina knän och tillbeder Livets Furste.