Vi får inte slå oss till ro med den tanken, att eftersom vi är medlemmar av församlingen, så är vi frälsta, trots att vi inte ger något bevis för, att vi är lika vår förebild Kristus, och håller fast vid våra gamla vanor och väver vidare på den vävnad som våra liv består av med trådar världsliga idéer och seder. De tio jungfrurna vakar på aftonen till denna jords världshistoria. Alla hävdar att de är kristna. Alla har fått en kallelse, ett namn, en lampa. Alla påstår, att de utför Guds gårning. Alla förefaller att vänta på hans ankomst. De fem saknar emellertid något. De fem kommer att bli överraskade, forfärade och stå utanför bröllopssalen. {RH 31. okt.1899}