Set är morgon vid Galileiska hafvet. Jesus och hans lärjungar hafva efter en stormig natt på hafvet anländt till stranden, och ljuset från den uppgående solen berör haf och land med fridens välsignelse. Men när de stiga upp på stranden, hälsas de. af en syn, mera förfärande än det stormupprörda hafvet. Från något gömställe bland grifterna rusa tvänne vansinniga mot dem, som om de ville slita dem i stycken. Delar af kedjor, som de vid sin flykt ur fångenskapen sönderslitit, hänga på dem. Deras kroppar äro sårade och blodiga, och ögonen stirra under det långa och hoptofvade håret. Hvarje mänsklig likhet tyckes hafva blifvit utplånad. De påminna mera om vilda djur än om människor.