Ja, han var full av självberöm. Han såg ut som självberöm, han vandrade av självberöm, han bad med självberöm. Han höll sig undan från andra, som om han ville säga: ”Kom inte nära mig, för jag är heligare än du’”(Jesaja 65:5), han stod och bad ”för sig själv”. I allt nöjd med sig själv, trodde han, att Gud och människor betraktade honom med samma tillfredsställelse.