Många av våra tryckalster ha bringats ut i handeln till så låga priser, att förtjänsten icke varit stor nog att hålla tryckeriet i gott stånd och tillika avsätta en fond för förekommande behov. Och de av vårt folk, som ikke bära något särskilt ansvar för verket i dess olika grenar. . . . ha icke hållit sig underrättade angående sakens behov och del kapital, som är nödvändigt för att bedriva affären. De inse icke, i vilken grad sådana institutioner äro utsatta för förluster, och vilka som utgifter, som dagligen måste täckas. De synas mena, att allting går utan större omtanke efter utgifter, och begära, att våra tryckalster skola säljas till de lägsta priser; och det bliver då nästan ingenting över. Och sedan priserna bringats så lågt ner, alt de nästan äro ruinerande, visa de likväl ringa intresse för en större försäljning av just de böcker, som de begärt så stor prissänkning på. När de uppnått sin avsikt, känna de sig befriade från vidare bördor i stället för att visa ett levande intresse och verklig omsorg för en större omsällning, så att sanningens säd kan utsås och medel inbringas till förlaget för utgivande av andra alster.