Livet liknar en resa. Vi möter stormar och vi får solsken, men vi vet att vi närmar oss den önskade hamnen. Snart skall vi vara bortom alla stormar och oväder. Vår plikt idag är att lyssna till den röst som säger: »Lären av mig, ty jag är saktmodig och ödmjuk i hjärtat.» (Matt. 11:29) Vi måste dagligen ta emot denna inbjudan. Det förgångna är uppskrivet i den bok i vilken allting är nedtecknat. Vi kan inte utplåna det som är nedskrivet men vi kan om vi så önskar, lära oss en hel del av det. Det förgångna kan ge oss många lärdomar. Då vi gör det förgångna till vår läromästare blir det också var vän. Då vi tänker på våra misstag och felsteg i det förflutna, låt oss då lära av dem, så att de inte upprepas! Måtte vi inte i framtiden göra sådant som endast kommer att orsaka oss sorg vid tidens slut! Vi kan inte undgå att nu komma till korta. Varje dag av vårt liv skriver vi var levnadshistoria. Den dag som är, är vår, gårdagen är inte längre inom vår räckvidd, vi kan inte förbättra den eller göra någonting med den. Låt oss då inte bedröva Guds helige Ande idag, ty i morgon kan vi inte kalla den innevarande dagen tillbaka. Den är då gårdagen för oss. ...