Israeliterna, som åter igen hade skilt sig från Gud genom att dyrka avgudar, blev hårt förtryckta av dessa fiender. Folkets egendom och även deras liv var i ständig fara. Därför övergavs byarna och ensligt belägna gårdar och folket samlades i de befästa städerna. Huvudvägarna användes inte, utan folket färdades från plats till plats på lite trafikerade småvägar. Vid brunnarna och vattenkälltorna blev många rånade och till och med mördade och till råga på sitt elände var israeliterna obeväpnade. Bland fyrtio tusen man kunde man inte finna ett svärd eller spjut.