Be, be allvarligt och utan uppehåll, men glöm inte lovprisningen. Det anstår varje Guds barn att försvara Guds karaktär. Du kan göra Herren stor. Du kan visa kraften i den uppehållande nåden. Det finns en mängd människor som inte sätter värde på Guds stora kärlek och inte heller på Jesu gudomliga medlidande. Tusentals ser till och med föraktfullt på den makalösa nåd som visas i frälsningsplanen. Alla som fått del av denna stora frälsning är inte utan skuld då det gäller detta. De odlar inte tacksamma hjärtan. Försoningen är dock ett Ämne som änglarna önskar få insyn i. Det kommer att vara de återlöstas lovsång och studium under evighetens ändlösa tidsåldrar. Är det då inte värt ett noggrant studium och tankemöda nu? Borde vi inte lova Gud med hjärta, själ och rost "for hans underbara gärningar mot människors barn" Ps 107:8.