Jesus höll sig inte för god för att umgås med fattiga, lidande och syndiga människor. Hans kärleksfulla hjärta besjälades av innerlig barmhärtighet och medlidande med de olyckliga, som behövde hans hjälp. Han kände de sjuka, som låg här och väntade på, att vattnet skulle uppröras av en övernaturlig kraft. Många, som led av olika sjukdomar, kom till denna damm. Men trängseln var så stor, då tiden kom för vattnets upprörande, att de som kunde, trängde sig fram och trampade under fötterna män, kvinnor och barn, som var svagare, än de själva.