Kristus hade nu till fullo bevisat, att Han hade makten över död och grav. Detta mäktiga under krönte de vittnesbörd Gud redan gett människorna om, att Han hade sänt Sin Son i världen för deras frälsning. Denna yttring av gudomlig kraft var tillräckligt övertygande för varje själ, som ville lyda förnuftets och det upplysta samvetets röst. Många av dem, som bevittnade Lasarus’ uppståndelse, kom till tro på Jesus. Men prästernas hat mot Honom stegrades än mer. De hade förkastat alla mindre övertygande bevis på Hans gudomlighet, och de blev endast uppretade över detta nya tecken. Den döde hade blivit uppväckt vid fullt dagsljus och inför en stor skara vittnen. Man kunde inte med konstlade medel bortförklara en sådan tilldragelse. Just av denna orsak växte prästernas dödliga hat ändå mer. De blev mer beslutsamma, än någonsin, att hejda Kristi verk.