Då Jesus fördes ut i öknen, för att frestas, fördes Han dit av den Helige Ande. Han utmanade icke frestelsen. Han gick ut i öknen, för att få vara ensam och för att tänka på Sin kallelse och Sitt verk. Genom fasta och bön skulle Han stärka Sig för den blodbestänkta väg Han måste gå. Men Satan visste, att Frälsaren gått ut i öknen, och han ansåg att detta var det bästa tillfället, att närma sig Honom på.