Av vilken beskaffenhet är denna kärlek? . . . . En kärlek till den själ, som är villig, att skilja sig från själviska nöjen och utöva sträng självförnekelse, för att upphöja och förädla dem i omgivningen. "Och jag helgar mig för dem, för att de skall vara helgade i sanningen." Johannesevangeliet 17:19. Älskar Du dem i omgivningen tillräckligt, för att avstå från Din önskan om nöjen och självtillfredsställese, så att Du inte leder in dessa själar på frestelsens stig, så att Du inte förmår dem till, att följa en bräcklig och dåraktig väg, som får dem till att upphöra med sina allvarliga tankar på sina själars frälsning? Uppammar Du personlig fromhet, . . . . så att Dina unga vänner kan följa Dig på vägen, uppåt och framåt i lydnad mot Gud? . . . . Av vilken art är Din kärlek? Är den av det slag, som gör dem i omgivningen mera lika Kristus? Bringar den virke av det rätta slaget vid uppförandet av deras karaktärer? |