Som universums Högste Styresman, har Gud förordnat lagar för styret, inte endast av alla levande varelser, utan av alla naturens händelseförlopp. Allting, både stort och smått, livfullt eller livlöst, följer fasta lagar som man inte kan bortse ifrån. Det finns inga undantag för denna regel; ty ingenting som den gudomliga handen tillverkat har det gudomliga förståndet glömt. Emedan allting i naturen styrs av naturliga lagar, så är det endast människan, som en intelligent varelse som har förmågan att förstå dess krav, som står till svars för den moraliska lagen. Till människan ensam, kronan på hans skapelseverk, har Gud gett ett samvete för att hon skall inse den gudomliga lagens heliga krav, och ett hjärta som kan älska den som helig, rätt, och god; och av människan krävs punktlig och fullständig lydnad. Ändå tvingar inte Gud henne att lyda. Han låter henne vara ett i frihet moraliskt ombud.