När jag var i Rochester, New York, den 25 december 1865, blev jag visad några saker som gällde dem som är engagerade i arbetet på förlagskontoret, och även när det gäller pastorer som Gud har kallat att arbeta med förkunnelse och undervisning. Ingen av dessa personer bör engagera sig med varor eller handel. De är kallade till ett mer helgat och upphöjt arbete och det vore omöjligt för dem att (586) göra arbetet rättvisa och samtidigt fortsätta med sin handel. De som arbetar på kontoret bör inte ha något annat separat intresse. När de har ägnat arbetet den uppmärksamhet och omsorg som det kräver, har de gjort allt de förmår och borde inte ansträngas ytterligare. Om handel som inte har något med Guds verk att göra, upptar deras tankar och tid, kommer arbetet inte att utföras noggrant och väl. I bästa fall har de som är engagerade i arbetet inte någon fysisk eller mental kraft över. Alla är mer eller mindre försvagade. En sådan sak, ett sådant helgat arbete som de är sysselsatta med, borde uppta tankeförmågan. De borde inte arbeta mekaniskt, utan vara helgade för verket och agera som om verket vore en del av dem, som om de hade investerat något i detta stora och allvarliga arbete. Om de inte tar sig an denna uppgift med intresse kommer deras ansträngningar inte att vara acceptabla inför Gud.