Våren och den tidiga sommaren 1881 tillbringade vi tillsammans i vårt hem i Battle Creek. Min man hoppades kunna ordna sitt arbete så att vi skulle kunna resa till kusten vid Stilla Havet och ägna oss åt att skriva. Han kände att vi hade gjort ett misstag när vi hade låtit verkets upplevda behov och våra bröders enträgna böner övertala oss att arbeta aktivt med att predika, när vi borde ha skrivit. Min man längtade efter att berätta om den underbara försoningen mer utförligt, och jag hade länge i mina tankar förberett viktiga böcker. Vi kände båda att vi borde fullgöra dessa uppgifter medan vi hade full mental styrka - att det var vår plikt att vila från stridens hetta, något som vi var skyldiga oss själva och Guds verk. Vi skulle ge vårt folk det dyrbara sanningens ljus som Gud hade låtit oss få se.