Jag såg himlens skönhet. Jag hörde änglarna sjunga sina hänryckta sånger, och ge Jesus lovprisning, ära och härlighet. Då kunde jag förstå något av Guds Sons förunderliga kärlek. Han lämnade all den härlighet och all den ära som han hade i himlen, och var så intresserad av vår frälsning att han tålmodigt och ödmjukt stod ut med alla förolämpningar och förödmjukelser som människor kunde ösa över honom. Han var sårad, slagen och genomborrad. Han sträcktes ut på Golgatas kors och led den mest plågsamma död för att rädda oss från döden, för att vi skulle kunna bli rentvättade i hans blod och uppstå för att leva med honom i de boningar som han förbereder för oss, för att glädjas åt himlens ljus och härlighet, för att höra änglarna sjunga och för att sjunga tillsammans med dem.