Förkunnelsen om den bestämda tiden 1854 åtföljdes av en ande som inte kom från Gud. Det var en högljudd, grov, vårdslös och hetsig ande. Högljuddhet ansågs av många vara det väsentliga för (410) sann religion, och det fanns en tendens att dra alla ned på en låg nivå. Många betraktade detta som ödmjukhet, men när de blev motsagda när det gällde deras speciella åsikter blev de genast upprörda och arroganta och anklagade dem som inte var överens med dem för att vara stolta och stå emot sanningen och Guds kraft.