I denna senaste syn blev jag visad det, som fullständigt rättfärdigar det sätt på vilket jag ger ut mina personliga vittnesbörd. När Herren väljer ut individuella fall och närmare anger deras fel, tar andra, som inte har blivit visade i visionen, det ofta för givet att de är rättfärdiga, eller nästan rättfärdiga. Om en tillrättavisas för ett särskilt fel, borde bröder och systrar rannsaka sig själva omsorgsfullt för att se på vad sätt de har felat och på vad sätt de har varit skyldiga till samma synd. De borde äga en ödmjuk bekännande ande. Om andra tror om dem att de är felfria, blir de inte rena av det. Gud ser till hjärtat. Han testar och prövar själar i dessa ting. När Han tillrättavisar en persons fel, har Han för avsikt att rätta till mångas fel. Om människor emellertid underlåter att själva ta till sig tillrättavisningen, inbillar de sig att (113) Gud går förbi deras fel, därför att Han inte på ett särskilt sätt pekar ut dem och de bedrar sina egna själar och kommer att bli inspärrade i mörker och bli överlämnade till sina egna vägar och följa sina egna hjärtans inbillning.