De unga böra giva akt på den vise mannens ord: "Förtrösta på Herren av allt ditt hjärta, och förlita dig icke på ditt förstånd" (Ordspr. 3: 5). De böra vandra stilla och varsamt inför Herren under bön och i tillit till honom, och samtidigt använda all sin förmåga och alla sina krafter, i det de utnyttja alla sina tillfällen och sätta sin lit till vad Herren kan göra med de förmågor, de helgat åt honom. Vid vart steg böra de fråga sig: "Är detta Herrens väg?" Ödmjukhet är ett kännetecken på dem som äga den sanna visdomen, och de skola aldrig vara självsäkra och lysande, vilken utveckling de an måtte ha nått. |