Johannes' predikan hade gripit folket så djupt att de religiösa myndigheternas uppmärksamhet blivit väckt. Faran för uppror hade kommit romarna att med misstänksamhet betrakta varje folksamling. Allt som tydde på folkresning väckte fruktan hos judarnas ledare. Johannes hade inte erkänt Stora Rådets myndighet genom att anhålla om dess medgivande för sin verksamhet. Han hade bestraffat rådsherrar och folk, fariséer och sadducéer utan åtskillnad. Ändå lyssnade folket gärna till honom. Intresset för hans verksamhet tycktes vara i ständigt tilltagande. Trots att han inte fogat sig efter dem ansåg rådsförsamlingen att han som offentlig lärare stod under deras domsrätt.