Melbourne, Australien, den 3. augusti, 1892.
Mina kära bröder och systrar!
Mitt sinne har varit fyllt av tankar i flera nätter, jag har sovit och vaknat upp, och funderat på det arbete, som skall göras i detta land. På detta stora missionsfält är det en hel del, som skall uträttas för sakens främjande och Mästarens verk, och med den stora bristen på medel och arbetare, vet vi inte, hur detta skall bli gjort. Vi måste ödmjuka våra hjärtan inför Gud, och yttra uppriktiga, brinnande böner om, att Herren, som är rik på medel, skall öppna vägen för oss. »Mig tillhör silvret och mig tillhör guldet, säger HERREN Sebaot «, och »boskapen på de tusen bergen.« {Haggai 2:9; Psaltaren 50:10.}