På ångfartyget ”Alameda” på det vida havet,
Den 17. november, 1891.
Återlösningen är en del av den gudomliga naturen. Det är Guds företrädesrätt, att återuppbygga och inte utplåna. Guds Son överlämnades till döden före världens grundläggning. Syndens existens är oförklarlig; därför vet ingen själ, vad Gud är, förrän han ser sig själv i det ljus, som återges från Golgatas kors, (265) och avskyr sig själv som syndare i sin själs bitterhet. När hans själ ropar ut i sitt stora behov av en syndaförlåtande Frälsare, då framträder Gud som nådig, full av medlidande och tillgivelse samt kärlek, långmodighet och tålamod. Som enskilda och som församlingsmedlemmar är vi, om vi trofast tjänar Jesus Kristus, Guds medarbetare. När en blir slagen av fienden och sårad samt begår fel, måste vi som trofasta och äkta gentemot Mästaren, som Guds medarbetare, gripa oss an det missionsarbete, som vi har framför oss, vi måste arbeta för att bota, inte för att ödelägga och förstöra. Hoppet vi har i Jesus beror på, att vi är syndare. Vi har rätt till att kräva en Frälsare. När så några av dem på våra inrättningar, som ingår i arbetslaget där, felar, låt då ingen spela rollen som åklagare, för att fördöma och bryta ned, som om vederbörande själv vore felfri.