Folket lyssnade tydligt irriterade till Paulus’ ord. Deras övertro och iver hade varit så översvallande för apostlarna, att de inte ville erkänna sin villfarelse, och se sina förväntningar och avsikter grusade. Trots apostlarnas tydliga avvisande av påståendet om deras gudomlighet, och Paulus’ mästerliga ansträngningar, för att leda deras tankar till den sanne Guden, som ensam var värdig tillbedjan, var det ändå vanskligt, att avhålla dem från deras målsättning.