Dessa förordningar var ämnade, att bli till välsignelse för såväl de rika som de fattiga. De skulle hålla tillbaka girigheten och en benägenhet för självupphöjelse samt uppodla en högsint välgörenhetsanda, och de skulle, genom att uppmuntra välvilja och förtroende emellan alla klasser, främja samhällsordningen och trygga folkstyret. Vi är alla delar av mänsklighetens stora väv, och vadhelst vi kan göra, för att gagna och lyfta upp andra, kommer att ge oss själva välsignelse. Lagen om ömsesidigt beroende löper genom alla samhällsklasser. De fattiga är inte mera beroende av de rika, än de rika är av de fattiga. Lika väl som att den ena klassen begär en del av de välsignelser, som Gud har givit dess förmögnare grannar, behöver den andra den trogna tjänst, de andliga och kroppsliga krafter, som är den fattiges kapital.