De berättade, att det var Satans avsikt, att göra dem skada, och att det var nödvändigt för dem att vara på sin vakt, ty de kunde komma i beröring med den fallne fienden; men han var oförmögen till, att skada dem, så länge som de lydde Guds befallning; ty varje ängel i himmelen skulle komma till undsättning, om det vore nödvändigt, snarare än att han skulle skada dem på något sätt. Men om de vore olydiga mot Guds bud, skulle Satan ha beständig makt till, att plåga, förvirra och besvära dem. Om de sloge dövörat till för Satans första antydan, skulle de vara lika fria från fara, som de himmelska änglarna. Men därest de skulle ge efter för frestaren, skulle han, som inte skonat de upphöjda änglarna, ej heller skona dem. De måste då lida straffet för sin överträdelse; ty Guds lag var lika helig som de själva, och Han fordrade obetingad lydnad av alla i himmelen och på jorden.