I Kristi Liv förekom det ingen Självhävdelse – Till hans liv skulle inte någon självhävdelse få tillträde. Den hyllning, som världen visar för ställning, rikedom och begåvning, skulle vara främmande för Guds Son. Inget av de sätt som människor använder för att försäkra sig om tillgivenhet eller ära, skulle Messias använda. Hans totala självförnekelse förutsågs i följande ord: ”Han skall inte skria eller ropa, inte låta sin röst höras på gatorna. Ett brutet strå skall han inte krossa, en tynande veke skall han inte släcka.” – Profeter och Kungar, sidorna 692-693 (1917).