Sinnets Drömmar leder till Självupphöjelse – I fall tankarna, sinnets drömmande, handlar om jagets stordåd, märks det på självupphöjande ord och handlingar, rena självförhärligandet. Dessa tankar medför ingen närmare vandring med Gud. De, som handlar utan närmare eftertanke, handlar oklokt. De anstränger sig ryckvis, satsar här och där, gör än det ena, än det andra, men det blir inget av det. De liknar en vinranka; om dess klängen inte tuktas och tillåts, att grena ut sig åt alla håll, griper den om allt skräp inom räckhåll; men innan vinrankan blir brukbar, måste dess grepp lossas om det, som den har klamrat sig fast vid och tuktas till, att slinga sig kring det, som gör den graciös och välformad. – Brev 33, 1886.