Jag såg att Guds tjänare inte är utom räckhåll för Satans frestelser. De är ofta fruktansvärt ansatta av fienden, och har en hård strid att utkämpa. Om de kunde befrias från sitt uppdrag skulle de med glädje övergå till något hantverk. Deras bröder vill ha deras arbete, men när de ser att det blir så litet uppskattat blir de nedslagna. Visst, de ser fram emot det slutliga bokslutet när de ska få sin lön, och detta håller dem uppe. Men deras familjer måste ha mat och kläder. Deras tid tillhör Guds församling. De kan inte använda den som de själva vill. De offrar samvaron med sina familjer för att vara till nytta för andra. Ändå är somliga som drar nytta av deras arbete likgiltiga för deras behov. Jag såg att man handlar orätt mot sådana människor om man låter dem fortsätta att bedra sig själva. De tror att de har Guds godkännande, medan han föraktar deras själviskhet. Dessa själviska personer kommer inte bara att avkrävas räkenskap inför Gud för hur de har använt sin Herres pengar, utan även för all den modlöshet och hjärtesorg som de har tillfogat Guds utvalda tjänare och som har begränsat deras ansträngningar, kommer att tillskrivas dessa otrogna tjänare.