Jag såg att det var omöjligt att ha sina känslor och sitt intresse uppfyllt av världsliga omsorger, att samla världsliga ägodelar, och ändå inta en väntande, vakande position, som vår Frälsare har beordrat. Ängeln sa: ”De kan bara försäkra sig om en värld. För att vinna den himmelska skatten måste de offra den jordiska. De kan inte ha båda världarna.” Jag såg hur nödvändigt det var att fortsätta i trofast vaksamhet, för att undgå Satans förrädiska snaror. Han leder dem som borde vänta och vaka att ta ett steg mot världen. De har inte för avsikt att gå längre, men detta enda steg förde dem mycket längre från Jesus, och gjorde det lättare att ta nästa. Och på så vis tas steg efter steg i riktning mot världen, tills all skillnad mellan dem och världen är en bekännelse, ett namn bara. De har förlorat sin speciella, heliga karaktär, och det finns inget annat än deras bekännelse som särskiljer dem från de människor omkring dem som älskar världen.