”Den laglöses ankomst är ett verk av Satan och sker med stor kraft, med lögnens alla tecken och under och med all slags orättfärdighet som bedrar dem som går förlorade, eftersom de inte tog emot sanningen och älskade den, så att de kunde bli frälsta. Därför sänder Gud en kraftig villfarelse över dem så att de tror på lögnen och blir dömda, alla dessa som inte har trott på sanningen utan njutit av orättfärdigheten.” (2 Tess. 2:9- 12) Denne man och de som blivit bedragna genom honom, älskar inte sanningen utan finner behag i orättfärdigheten. Och vilket starkare bedrägeri skulle kunna (145) komma över dem, än att det inte finns något som misshagar Gud genom fräckhet och äktenskapsbrott? Bibeln innehåller många varningar mot dessa synder. Paulus skriver till Titus om dem som försäkrar att de känner Gud, men med sina gärningar förnekar honom. ”De är avskyvärda och olydiga till varje god gärning.” (Se Titus 1: 16) ”Men det fanns också falska profeter bland folket, liksom det bland er kommer att finnas falska, som smyger in förödande läror. De skall till och med förneka den Herre som har friköpt dem och drar så plötsligt fördärv över sig. Många skall följa dem i deras utsvävningar, och för deras skull kommer sanningens väg att smädas.” De personer som det här talas om är inte de som öppet deklarerar att de inte tror på Kristus, utan sådana som gör anspråk på att tro på sanningen och som genom sin urusla karaktär ådrar sig en skuld och därigenom förorsakar att det talas illa om dem som tror.