Utan en sista vädjan till omvändelse kunde han inte lämna dem. Mot slutet av sin verksamhet i Galiléen besökte han återigen sin barndomstrakt. Efter det att han förkastats på denna plats hade ryktet om hans förkunnelse och hans underverk fyllt landet. Ingen kunde nu neka till att han ägde mer än mänsklig makt. Folket i Nasaret visste att han "vandrade omkring och gjorde gott och botade alla som voro under djävulens våld". (Apg. 10:38.) Runtomkring dem fanns hela byar där man inte hörde en enda klagan över lidande i något hem. Han hade rest genom dessa samhällen och botat alla deras sjuka. Den barmhärtighet som uppenbarade sig i allt han gjorde under sitt liv, vittnade om hans gudomliga uppdrag.