En annan sabbat gick Jesus in i en synagoga. Han såg där en man med en förvissnad hand. Fariséerna "vaktade på honom", ivriga att se vad han skulle göra. Jesus visste mycket väl att om han botade på sabbaten, skulle han bli betraktad som lagöverträdare. Men han tvekade inte att bryta ned denna mur av traditionella restriktioner som omgärdade sabbatsbudet. Jesus kallade fram den sjuke mannen och frågade sedan: "Vilketdera är lovligt på sabbaten: att göra, vad gott är, eller att göra, vad ont är, att rädda någons liv eller att döda?" Det betraktades som en grundsats bland judarna att försummelse att göra det goda, om tillfälle gavs, var detsamma som att göra det onda, och att försumma att rädda liv var detsamma som att döda. Här mötte alltså Jesus dem på deras egen mark. "Men de tego. Då såg han sig omkring på dem med vrede, bedrövad över deras hjärtans förstockelse, och sade till mannen: 'Räck ut din hand!' Och han räckte ut den; och hans hand blev frisk igen." – Mark. 3:4, 5.