Den härliga änglasynen bländade lärjungarnas ögon. De mindes förvandlingens berg, härligheten som omgav Jesus i templet och Guds röst, som kom från molnet. De såg samma härlighet uppenbarad här och hyste inte längre någon rädsla för sin Mästare, eftersom Gud hade tagit hand om Honom och en ängel var närvarande, för att skydda Honom från Hans fiender. De var trötta och bedövade av sömn, och åter igen föll de ned i medvetslöshet.