Johannes’ liv var ett enda ihärdigt försök, att rätta sig fter Guds vilja. Aposteln tog efter sin Frälsare så noga, och hade en sådan klar förnimmelse av Kristi helighet, att hans egen karaktär, å andra sidan, var synnerligen bristfällig. Och då Jesus framträdde i Sin förhärligade kropp inför Johannes, räckte en hastig blick för att han skulle falla till marken som en död. Så kommer alltid de att känna det, som känner sin Herre och Mästare bäst. Ju mera ingående de begrundar Jesu liv och sinnelag, desto mera medvetna kommer de att bli om sin egen syndighet, och desto mindre benägna kommer de att vara påstå sig ha ett syndfritt hjärta eller skryta över sin helgelse. |